Varmt välkomna till Nordeas fordonswebinarium. Det tolfte i ordningen och det första av två under 2026. Dagens rubrik, Bilkostnadernas matematik - Hur blev fyra bilar en och en halv? Det är det vi kommer att avhandla här under ungefär 30 minuter. Vi hoppas naturligtvis att ni kommer att få med er en del information som kan vara värdefull för framtida bilinvesteringar. Frågor går jättebra att ställa i chatten. Vi kommer inte att ha tid att besvara dem här idag. Men vi kommer, som vi alltid har gjort tidigare, att besvara dem mejlledes eller via en länk där vi samlar upp svaren på frågorna. Så att ni kan ta del av dem under nästa vecka. Förutom jag själv som heter Johan Carlbom som är produktspecialist inom bil på Nordea och NF Fleet så har jag med mig min kollega Magnus Boman. Också titulerad produktspecialist bil inom Nordea och NF Fleet. Och sen har jag också en extern gäst med mig här idag som alltid. Och vi är vi väldigt glada över att få presentera Carl Wallin. Även kallad Kalle. Vi kommer att hålla det namnet här idag, Kalle. Det blir bra. Marknadsanalytiker på Kvdbil. Med väldigt mycket inriktning på andrahandsmarknader och priser och liknande. Vi lever ju under ett stort teknikskifte kan man väl säga med elektrifieringen. Och samtidigt och parallellt med detta så påverkas vi utav oroshärder runt om i världen där vi har massa olika typer av konflikter länder emellan. Det här slår igenom på oljepriser, det här slår igenom på energipriser i stort och det slår också igenom på räntorna. Vilket i slutändan också påverkar bilar och bilars kostnader. Så att om vi börjar lite med just det här med kostnader så vet vi att andrahandspriset och ingångspriset, differensen, det vill säga avskrivningen här, är ju en av bils absolut största kostnadsmassa. Och om vi då börjar lite grann med att ställa första frågan till Kalle här då så undrar vi naturligtvis hur påverkar omvärlden andrahandsmarknadens prissättning på bilar? Ganska mycket får man väl lov att säga där. För att svara på den frågan så har vi ett index som vi kallar för begagnatprisindex och som då bygger på faktiska försäljningar av begagnade delar i Sverige. Och följer man den här linjen så ser man att det är ganska tydliga rörelser. Mellan 2018 - i och med införandet av Bonus Malus systemet - och 2022 så hade vi en tydlig positiv utveckling på begagnatpriserna. Men fortsatte någonstans fram till att räntebanan började stiga 2022. Och det blev extra mycket skjuts i och med pandemin och de långa leveranstider som vi hade av nybil då. 2023 var prisnivån förhållandevis stabil. 2024 sjunkande priser och det där följde ur en normalisering efter pandemin och ganska stora inflöden också av begagnade leasingbilar på marknaden. Störst var faktiskt fallet för elbilar. Det berodde på att det kom igång ett rejält priskrig på nybilsidan. Vi hade en snabb teknikutveckling och ränteläge och konjunktur påverkade också. Elbilar är allmänt lite mer räntekänsliga och konjunkturkänsliga eftersom de är dyrare. Så kom vi in i 2025. Det började ganska stökigt får man väl säga. Tullbråk, fallande börser, höga livsmedelspriser hade vi här i Sverige. På begagnatmarknaden så tog det här sig uttryck i sjunkande prisnivåer. 8 procent ungefär föll under 2025. Lite mindre för elbilar. Nu är vi då inne i 2026 och där ser man ju faktiskt ett riktigt glädjeskutt i första kvartalet. Plus 2 procent ligger vi i kvartal ett 2026 jämfört med 2025. Okej. Om man tittar lite grann på skillnaden mellan fossildrivna fordon, bensinbilar exempelvis och rena elbilar. Vad ser ni för differenser mellan de här två olika drivlinjerna? Man kan säga att bilar med laddsladd de har betydligt stabilare prisutveckling idag. Det gäller både elbilar och laddhybrider. Bensinbilarna har lite tråkigare prisutveckling och det finns olika förklaringar till det. En förklaring är att det varit ett ganska lågt inflöde på rena bensinbilar under en längre period. Så de bilar vi har som omsätts på begagnat marknaden blir allt äldre och har gått allt längre. Sen ska man inte blunda också för oljepriserna. Konflikten i Mellanöstern som påverkar pumppriserna som rör sig ganska kraftigt upp på nya nu. Men då får man tänka på att bilmarknaden är ju inte som en aktiemarknad där saker och ting händer direkt. Utan det är snarare så att det leder till en lite trögare förändring. Men onekligen är det ju så att man ser över sina ägandekostnader för bilen och då kan vågskålen tippa över för något elektrifierat. Trots att det är högre inköpspris tack vare lägre nykostnad. Så man kan sammanfatta det som att elbilarna har stabilast prisutveckling av drivlinerna idag. Okej, det är intressant faktiskt. Vi var ju inne lite på det här med oro i världen tänker jag. Och vilket drivmedel är då bäst för ett beredskapssyfte eller i krigstid. Och då kan man ju titta på Ukraina som ett exempel. 2025 så var en tredjedel av alla nya bilar i Ukraina elbilar att jämföra med 15 procent året innan. Och det är ju ganska intressant. Men då undrar man vad kommer det här sig av? Jo, det är ju så att priserna på bensin och diesel har gått upp samtidigt som tillgången på elektricitet är mer stabil. Sen är det ju så att, tittar vi rent generellt så tycker jag det är bra att poängtera att elektrifiering som sådan är ju inte ett politiskt initiativ. Det finns ju ekonomiska, praktiska och hållbarhetsmässiga skäl till att faktiskt köra en elbil idag. Intressant. Jag tänker tillbaka till dig Kalle. Om man då sitter i ett leasingkontrakt, vilket är väldigt vanligt naturligtvis bland företag, det är ju så man finansierar sina bilar. Där jag kanske för tre år sedan har satt ett restvärde som är lite högt i förhållande till vad marknadsvärdet är idag. Vad ska vi göra åt det här för någonting? Har du några bra exempel eller tips? Det beror ju förstås på vad det är för typ av bil du sitter i. Men det generella rådet skulle jag säga är att var inte rädd för att förlänga avtalet ett år till. Det finns flexibilitet och alla gynnas förstås av att göra bra affärer. Marknaden hinner förändras på ett år. Kan vara värt att ta det. Och det kan väl vi också bekräfta som jobbar med leasing dagligdags att det blir allt vanligare att man förlänger sin bil. Dels är det ju en kostnadsfråga såklart. Men det vi också ser det är ju att det finns en mer än större tilltro till tekniken. Som många har varit lite oroliga för tidigare. Stämmer. Jag blev otroligt nyfiken för det här med andrahandsvärden i en framtid. Det är ingen lätt uppgift att göra sådana bedömningar. Jag vet att du jobbar ju väldigt mycket med den typen av analyser. Vad är det för ingredienser ni använder er utav när ni försöker bedöma vad en bil kommer att vara värd om två, tre, fyra, kanske fem år i ett tag. Vi på Kvdbil har ju ett affärsområde som heter Bilpriser och som gör precis vad det låter som. Håller koll på vad bilar är värda idag och inte minst vad de kommer att vara värda i framtiden. Och man kan tänka så här att när det kommer ut en ny bilmodell på marknaden eller när det är på väg en ny bilmodell på marknaden. Då sätter våra analytiker en värdeminskningskurva som vi kallar det för. Man brukar ju prata om att en bil faller mest i värde i början av sin livstid och sen så planar det här ut. Så man kan tänka sig den här värdeminskningskurvan lite grann som en slalombacke kanske. Tumregeln man använde mycket förr i tiden det var att en bil var värd om ungefär 70% av sitt nypris efter ett år, 60% efter två år och 50% efter tre år. Det stämmer inte längre. I och med elektrifieringen och den diversitet vi har i bilparken idag så är det betydligt mer komplext än så. Varje bil har en unik värdeutvecklingskurva och dessutom är värden färskvara. Det förändras hela tiden med politiska beslut, omvärldshändelser och med hur marknaden utvecklas. Så den här första initiala värdeminskningskurvan den sätter man baserat på expertkunskap, baserat på omvärldsbevakning, baserat på att man tittar på liknande modeller från samma märke eller liknande märken. Ja, försöker att se hur har de gått. Sen i takt med att det börjar komma in objekt på begagnatmarknaden, det brukar ske efter något år eller några år, då får man kalibrera den här kurvan. Då kommer data att få större och större påverkan på värderingarna. Så man kan säga att priser och restvärden, de beräknas baserat på en kombination av statistisk analys och expertkunskap. Ganska svår uppgift tänker jag. Ja, verkligen. Vi pratar mycket om värdeminskningen som en del, och kanske den största delen, eller det är den största delen av en totalkostnad för en bil. Men jag vet ju också att totalkostnaden i sig kanske lever ett litet annat liv. Hur har den Magnus förändrats de senaste åren? Jag vet att du har dykt lite grann i detta. Vi har ju kikat lite på detta ur ett. Då har vi i förenkligheten skull tittat på lätta lastbilssegment där vi ser att vi har faktiskt skiftet framför oss. Det gör det också att i den här kostnadsfördelningen att värdeminskningen får ta en större plats. Så vi ser ju en tydlig skillnad mellan värdeminskning på den eldrivna bilen och fossildrivna bilen. Den stora värdeminskningen är ju också driven delvis av det du beskrev tidigare av att det är en snabb teknikutveckling. Marknaden kanske inte fullt ut har satt sig. Men den här större kostnaden för avskrivning den kompenserades ju för att ha två stora punkter och det är drivmedlet som är det ena. Kan man ladda en elbil hemma eller på arbetsplatsen så kan man ju köra den för någonstans runt 2-5 kronor per mil. Medan en dieselbil är runt 15 kronor per mil och troligtvis lite högre idag givet dagens oljepriser. Sen har ju elbilarna en lägre servicekostnad. De har också en något högre däckkostnad så den kostnaden är något sånär lika. Men en stor faktor är ju såklart fordonsskatten där elbilar idag har en subventionerad skatt på 360 kronor om året. Tittar vi på det undre alternativet där en fossildriven lätt lastbil, det är fordonsskatter på 10 000 kronor uppåt per år. Vilket såklart får en stor påverkan på månadskostnaden. Jag förstår. Fortsätt, fortsätt. Vad jag ville poängtera och bara avsluta med det är ju såklart att se när marknaden sätter sig när batteritekniken går framåt så förhoppningsvis kan vi ju se att vi får en annan fördelning där vi kan plocka det bästa från de här två graferna. Där en elbil kan ha en liknande värdeminskning och avskrivning som fossildriven idag, men att vi kan plocka det positiva egentligen från det som kommer från elbilen och eldriftskostnaderna. Man blir ju lite nyfiken på det här med kostnader trots allt för att vi vet ju att kostnaderna när det kommer till en bilpark ligger oerhört högt upp bland de totala kostnadsmassorna som ett företag har. Personal brukar vara det som är tyngst naturligtvis och nummer ett på listan. Sen är det antingen bilparken alternativt lokaler och liknande som ligger som god tvåa eller trea. Och då undrar jag lite grann det här med TCO-taket. Är det nått nu? Baserat på att det har ju skett ganska mycket kostnadsförändringar uppåt då de senaste åren. Eller kan man förvänta sig att det kan bli ännu kostsammare? Det är ju extremt svårt att förutspå. Det finns ju subventioner i dagens system och det är ju till exempel fordonsskatten och förmånsvärden. Skulle de försvinna eller förändras då påverkar ju det att det blir en högre totalkostnad. Sen brukar jag tänka så här att vi har inte kommit lika långt i omställningen som till exempel vårt grannland Norge där nästintill 100 procent av alla nya bilar är elektriska. Så att vår regering skulle gå in och förändra någonting med snabba. På kort varsel det tror jag inte är rimligt. Även om vi har sett det tidigare när elbilsbonusen togs bort. Då fattades det ett snabbt beslut och ett snabbt genomförande. Men jag tror snarare att det behövs kanske mer subventioner för att just nu så har vi länder som springer i kapp på oss på den här resan. Om man tittar på pristaket för bilar. Det är ju en annan del av den här investeringskostnaden som man har. Tillbaka till vår rubrik då vi pratar om hur fyra bilar blev en och en halv. Utifrån att vi är finansiärer så tänker vi att om vi lånar upp en miljon kronor för några år sedan så fick vi ut ungefär fyra bilar på det beloppet. För idag får vi ut ungefär en och en halv bil. Har det taket, alltså pris för en bil, har det nåtts enligt er syn på det? Både ja och nej får man väl säga. Vi ser ju att dyra bilar fortsätter vara dyra och det kommer allt fler dyra alternativ. Men vi ser också ett skifte neråt där det kommer allt fler billigare elbilsmodeller i synnerhet. Prispressade varianter. Och även i tjänstebilssegmentet så ser vi lite enklare paketerade modeller. Kanske tvåhjulsdrivna istället för fyrhjulsdrivna och så vidare. Just för att få in dem på en lägre TCO och rymmas inom en tjänstebilspolicy. Så jag skulle nog snarare vilja säga att det vi ser är en större och större spridning i prisbilden. Och det är ju någonting som har växt fram de senaste ett och ett halvt åren kanske. Den att vi börjar få in elbilar som ligger under 300 000 på nybilsidan. Vad tycker du Magnus? Vad ser vi runt omkring den här frågan med bilpriser? Vi ser ju att bilar har blivit dyrare. Så jämför vi till exempel med 2016 så är ju en bil idag betydligt dyrare. Och det är ju egentligen så har det ju pandemin hade ju en stor påverkan med följd av det också stigande räntor och ökad inflation. Så skapades ju då som du också var inne på tidigare en ny prisnivå. Den har ju marknaden tagit till sig och som man nu ser som det nya normala. Sen är det ju så att bilar har blivit mer komplexa, mer tekniskt avancerade. Så det som för tio år sedan var någon typ av tillval är idag en standard. Vi har ju pratat om det tidigare att det är en standardiserad lyx som har kommit in i bilarna. Det kommer också nya EU standarder, mycket säkerhetsgrejer kring säkerhet, förarstöd, fotgängd arkvitt och sådant som kan driva upp bilpriserna ytterligare något. Men den stora faktorn är ju såklart att vi har övergång till elbilar, dyrare komponenter och då pratar vi ju i första hand batterier. Och utifrån det finansiella perspektivet så kan jag ju själv också tillägga att det är klart att det ställer ju lite högre krav på att företag idag kapitaliserar sig för att faktiskt kunna investera i samma antal fordon som man tidigare möjligtvis har haft. Men om det nu är så att jag då sitter och driver ett företag idag och jag tycker att den här bilkostnaden den är för hög helt enkelt. Jag måste faktiskt göra någonting åt den. Vad skulle jag kunna jobba med för verktyg för att faktiskt sänka mina bilkostnader? Det finns ju några knep man kan ta till där och utan att tala om någon särskild ordning så är det en sak att man optimerar sin vagnpark. Man vet ju att många bilar står en väldigt stor del av tiden. Kanske är det så att varje person inte behöver en egen bil utan att det på något sätt går att skapa någon slags bilpooler inom organisationen. Sen kommer jag från begagnatmarknaden och jag ömmar ju för det här med releasing. Att man tar ut en redan begagnad bil på leasing igen. Det finns stora fördelar i det där inte minst och i form av flexibilitet i leasingavtalen. Sen är det också så att vi ser att det är många organisationer som krymper kostymen. Man försöker att snabba in sig på kanske inte de där allra mest lyxiga och vältrustade modellerna. Att man försöker att styra sina policies mot lite mer grundutrustade versioner men inte lika mycket motor som inte blir riktigt lika dyra att försäkra och äga. Utifrån ett finansiellt perspektiv, vad har vi att rekommendera? Vi ser ju precis det. Vi tillhandahåller ju redan en release som är helt enkelt att vi leasar ut en bil som har varit ut på leasing tidigare och den kör vi ut en gång till. Fördelen med en release är ju helt enkelt att du kan göra det på kortare tider. Så du kan göra en release på 24 månader men du kan avsluta den redan efter 12 månader. Kostnadsmässigt så är det ju såklart fördelaktigt för den här bilen är ju redan delvis avskriven. Så du får ju en annan typ av kostnad. Plus en bättre flexibilitet. Vi har pratat om det tidigare. Längre löptider. 36 till 48. Jag tog emot en upphandling igår som du pratar om att man vill se leasing på 48 månader alternativt 60 månader och då på personbilar. Så där har vi kanske vad vi kommer att kunna se framåt. Det där är intressant. Jag tänker ju själv också på det här tillbaks då till releasen. Det är ju också en möjlighet utifrån ett hållbarhetsperspektiv som ju är en väldigt väsentlig del av våra verksamheter idag. Det är ju de facto så att de som släpper på releasebilar, alltså bättre begagnade bilar i sin bilpolicy också förbättrar sin hållbarhetsredovisning med detta i och med att man faktiskt inte är med och påverkar klimatet vid nyproduktion. Så det är också en liten twist på just det här med att faktiskt nyttja bättre begagnade bilar istället för nytt. Om man nu känner att det är ett bra sätt att förbättra just sin hållbarhetsredovisning. När vi pratar om TCO, vi har ju ett verktyg också som jag vill poängtera som vi kallar för Bilportal. Vad är grejen med det? Berätta. Det finns då Nordea Bilportal som man hittar då. Den kommer att komma i form av en QR-kod mot slutet här. Men Nordea Bilportal finner ni på Nordeas hemsida. Och där kan du helt enkelt gå in och räkna och hitta en uppskattad TCO för de flesta märken och modeller på marknaden. Vi måste helt enkelt se vad får jag mest bil för pengarna. Och där kan man laborera då med olika tider, olika miltal, olika märken och modeller. Vi kommer att börja ge oss in nu lite grann på avslutet av den här stunden. Och det är klart att det är väldigt intressant. Och den här frågan får ju vi väldigt ofta som är i mycket kontakt med bilintensiva företag. Kalla utifrån ett värdeminskningsperspektiv. Vi vet ju att den isolerat är den största delen av en totalkostnad. Det har vi ju verkligen fått bevis för här idag om inte annat. Baserat på det, vilken biltyp tycker du att man ska välja om man nu ser utifrån ett andrahandsmarknadsperspektiv? Det handlar ju om att minimera värdeminskningen. Att välja en bil som kommer att ge så bra betalt som möjligt i andrahandsledet. Och det lite tråkiga svaret där är ju faktiskt att man måste tänka utbud och efterfrågan. Och det handlar om att titta på vilka bilar som säljer bäst på nybilsidan. De där vanliga märkena, de vanliga modellerna, det är ofta de som står sig bäst även på begagnatledet. Vi har ju sett ett stort inflöde av nya märken och med varje märke en palett av modeller. Det är i storleksordningen 15 nya märken som har kommit in på den svenska marknaden. Nu var de senaste åren. Nästan uteslutande från Kina. Och det är intressant därför att som vi pratade om tidigare här. Tesla var ingen som hade hört talas om för 12-15 år sedan. Och nu är de plötsligt i topp och varit det länge i n försäljning. Ja, de hade en liten svacka men de är tillbaka nu senaste månaderna. Vad är det som säger att det inte kommer att vara något annat märke som gör om det tricket? Så det man får resonera då, som vi resonerar, det är att vi är lite konservativa. Vi är lite försiktiga när vi räknar på andrahandsvärden och sätter restvärdesprognoser på de här nya märkena. Man vet inte vilka som är här för att stanna och vilka som kanske kommer att försvinna. Där får man väl också vara lite strategiskt då kanske. titta på vilka är stora internationellt. Det finns ju sådana märken som är små i Sverige men väldigt väldigt stora i resten av världen. Och de har ju ekonomiska muskler att hänga kvar om de bestämmer sig för att göra det. Så det kan vara ett bättre bett i så fall. Jag brukar också vilja prata om något som jag kallar för 80%-regeln när det gäller bilval. Och då menar jag att du ska välja en bil som passar för 80% av dina transportbehov. I allmänhet så är det mer lönsamt att hyra en bil de där extra gångerna som du behöver ta upp båten, eller vad det nu kan vara för nånting. Istället för att alltid åka runt i en fyrhjulsdriven och jättestark stor bil. Så vi pratar om krympa kostymen och det är inte så dumt att göra det. Även småbilar idag har hög säkerhet. De har alla tänkbara säkerhetsfunktioner och även bekvämlighetsfunktioner i sig. Så helt enkelt anpassa valet av bil efter det 80%-iga behovet. Jag skulle säga det. Och välja gärna någonting som är lite tråkigt och vanligt. Likaså kan man ju resonera det här kan man prata det länge som helst om. Men även extra utrustning och paket och sådana saker. Ja det finns tillval som lönar sig bra på andrahandsmarknaden. Och det finns tillval som betalar sig väldigt dåligt. Det är ingen som vill betala för en navigator i bilen idag. Där vill man ha en möjlighet att spegla sin mobilskärm istället. Så teknikutvecklingen går snabbt när det gäller tillval. Det kan ofta vara bättre att välja kanske lite mer grundutrustad bil. Om det nu inte är så att du har valt en lyxkärra. Har du en tysk premiumvagn då måste du ha utrustning i den. Annars går den inte sälja. Det beror på vad det är för typ av bil. Men där finns också de färdigpaketerade modellerna som oftast är bra optimerade. Ja. Utifrån ett förmånsvärdesperspektiv. Business edition och de där versionerna är också väldigt konkurrenskraftigt prisat av innehåll. Det är de viktiga och bra grejerna. Men då behöver man inte någon större utrustning utöver det egentligen. En dragkrok kanske, men annars brukar det inte vara mycket mer. Klokt. Klokt som sagt var. Ja vi tar oss in på avslutet och en form av summering utav den här stunden. Och med det då så skulle jag väl försöka sammanfatta det här på något smakfullt och begåvat sätt. Och om vi då har tre styckna kategorier här som vi idag faktiskt har berört så börjar vi med ekonomi. Nu tar jag faktiskt av glasögonen för att man har så att se vad jag pratar om. Vi har ju pratat om TCO vid bilval. En viktig ingrediens. Använd vår kalkylator för att ta reda på vad bilar har för totalkostnader. Redan innan du gör ditt aktiva bilval. Då får du i alla fall en identifikationshjälp av vad en bil bär för typ av kostnadsmassa för dig under de kommande åren som du ska bruka den. Optimera ditt behov av bilar. Ja det nämnde vi ju här nu tidigare. Att det är viktigt att se över det behov du verkligen har av antalet bilar. Vi vet att företag har kanske lyxat till det lite grann. Använt bilen som ett sätt att rekrytera folk. Det kanske inte är den tiden längre. Utan att vi kan komma att behöva förändra det för att hålla nere kostnadsmassan såklart. Behöver vi premium? Det är ju en fråga vi skjuter tillbaks till er. Fundera lite grann på den. Vi kan ju hoppas på lite det som Kalle varit inne på här. Att vi faktiskt får lite andra, mindre premiumlösningar i bilarna. Däremot kanske det är annan batteriteknik eller så. Men just den här lyxen av utrustningsnivåer som vi har. Och på så sätt få ner priserna på dem lite grann. Minska mil med digitala möten. Pandemin gav oss någonting i alla fall. Även om det mest var en stor otäck upplevelse. Men vi fick med oss att vi kunde börja jobba digitalt. Och det är ju fortfarande en möjlighet. Vi ser ju också att många tjänstemil har minskats ner. Från ungefär 3 000 mil om året på en tjänstebil totalt. Och både tjänste- och privatmil. Till 2 500 mil. Jobbar man med en mix om det är möjligt av digitala möten och fysiska möten. Så kan man ju få ner miltalen och med det också få ner kostnaderna. Leasing. Ja det finns alternativ till dig som vill ha egen risk i restvärlden. Och för dig som inte vill ha någon risk i restvärlden. Vi har finansiell leasing och vi har operationell leasing. Det är de två produkterna, de två plattformarna brukar vi kalla det för. Som ger dig möjlighet att välja där. De här ger dig också möjlighet att välja på både rörlig eller fast ränta. I en finansiell leasing så vet vi att standarden är rörligt. Och i en operationell leasing så går det allt som oftast att välja. Att gå från 36 till 48 månader det är inget dumt alternativ alls. Om man nu vill sänka sina totalkostnader. Det här var ett drag som vi gjorde för 10-12 år sedan i våran policy. Och vi följer den än idag. Tänk kontrakterna om det är så att ni känner att era restvärden är för höga i förhållande till marknadsvärdet. Det är ett bra tips tycker jag Kalle. Som du kommer med. Och vi kan bara bekräfta det att det faktiskt är många som gör detta. På grund av att vi kanske satte något offensivare i restvärden för tre år sedan då. I förhållande till vad vi har marknaden idag. Hyr begagnade fordon. Ja det är ju faktiskt en möjlighet att öppna upp policy för detta. Jag nämnde det här med hållbarhet som ett av de kanske största kan jag tycka. Utifrån dagens sätt att se just på miljöinvesteringar. Men där finns också andra incitament utifrån kostnadsperspektiv då inte minst. Kommer vi in på bilpolicyn sen och strategier för bilinköp. Det är ju uppenbart så att vi rekommenderar att du går på el. Gå på elbilar. Det är där vi är idag. Och vi har kommit jättelångt på den här resan. Det finns mycket produkter att välja bland där ute. Så fortsätt med det. Jobba med TCO på årsbas. Kalibrera den så att du har rätt kostnadsmassa för din bilpark i stort och smått. Man kan jobba med löneavdrag för att eventuellt sänka företagets kostnader och tillåta den med det, föraren att välja något dyrare bil. Ja och till sist inte minst då tillåt och även bättre begagnade bilar i din policy. Gör man allt det här då finns det möjlighet att sänka era bilkostnader de facto med någonstans 10 till 30 procent. Sen är det ju upp till er att ta de här beslutena. Men vi kan hjälpa er och konsulta er i de här frågorna. Och det är precis det vi har gjort här idag. Så jag vill säga en stor tack till Magnus min kollega. Och inte minst till Kalle från Kvdbil. Tack ska ni ha och tack snälla ni för att ni återigen har tagit del av detta webbinarium.