Hej och varmt välkomna till dagens bilwebbinarium Kör mot framtiden. Hur vänder du utmaningar till möjligheter? Som vanligt kommer vi prata om aktuella ämnen som händer på bilmarknaden men också kika lite framåt för att se vad vi kan vänta oss runt hörnet. Jag heter Alexander Ström och är bilexpert på NF Fleet och med mig idag har jag min kollega Johan Carlbom, även du bilexpert på NF Fleet. Och vi har dessutom en väldigt intressant gäst med oss idag. Mattias Goldmann på 2030-sekretariatet. Han kommer hjälpa oss att dyka lite djupare i några aktuella ämnen och Mattias kommer få berätta lite mer om sig själv och vad han gör på 2030- sekretariatet när han kommer in i samtalet. Men innan vi kör igång så ska vi ta en liten kik på dagens agenda. Vi kommer börja med att ta en liten nulägesbild på företagsmarknaden där vi kommer titta både på personbilarna och på lätta lastbilar. Och som vi indikerade i inbjudan så kommer vi lägga ett större fokus på lätta lastbilarna den här gången och vi kommer återkomma till varför. Mattias Goldmann kommer därefter in och delar sina insikter och perspektiv tillsammans med oss. Vi kommer sedan gå vidare med att reda ut hur vi kan vända utmaningar till möjligheter. Och sen ska vi försöka oss på att sammanfatta det här med lite tips. Har du, vi ska passa på att säga det också innan vi går vidare. Har du frågor under webbinariet så är det bara att ställa dem i chatten. Vi kommer om tiden ges att ta upp några av dem mot slutet. Skulle vi inte hinna med just din fråga så kommer vi att återkomma med svar efter webbinariet. Yes, men vi tar och ger oss in och tar en liten nulägeskoll på företagssidan. Vi har analyserat vår egen data och det vi ser när vi tittar på den det är att på personbilsidan så är 85% av fordonen elektrifierade. Man har alltså kommit väldigt långt när det kommer till personbilarna. De här elektrifierade bilarna består både av laddhybrider men också elbilar där elbilarna utgör en majoritet. Vi ser att teknikutvecklingen går väldigt snabbt fram på den här fronten. Vi får längre räckvidder och snabbare laddtider samt att bilarna blir allt smartare. Vi ser att både företagarna och förarna märker att de här bilarna funkar både i vardagen men även i verksamheten. Vi har idag möjlighet att ladda fritt på företagskontoret och slutdatum för det här var satt till 2026-06. Nu har ett förslag lagts fram om permanent friladdning på företagskontoret. Det är ju inte klubbat än men vi välkomnar det. Det stöttar vi i omställningen. Tittar vi däremot på laddhybriderna så sker det lite förändringar från 2026. De kommer att få en ny mätmetod som innebär att istället för att mäta som de gör idag vilket är cirka 80% på el och 20% på förbränningsmotor så vänder man på det och gör det omvända vilket såklart kommer leda till att man kommer se högre koldioxidutsläpp på de här bilarna. Vilket också kommer medföra högre fordonsskatter. Teknikens värld har gjort en undersökning på det här och publicerat en artikel där man menar på att det kommer ligga i snitt någonstans runt 139 gram vilket är betydligt högre än vad vi har för utsläpp på de här bilarna idag. Samtidigt ska nämnas att det förs förs diskussioner på EU-nivå kring den här frågan där tillverkarna lobbar väldigt starkt för att man ska skjuta på införandet av den här ändringen. Så det sista ordet är kanske inte sagt här. Men vad vi kan konstatera är att i det här verklighet så kommer det få en stor effekt på totalkostnadsbilden i och med att vi får högre skatter men även förmånsvärden som då ökar i och med att skatten ligger där till grund och därmed sociala kostnader till följd. Men i övrigt så ser vi faktiskt att personbilarna och dess elektrifiering det är mer eller mindre ett självspelande piano så som vi ser just nu. Man vill köra e-bil. Vi ser det också när vi är i dialog med våra kunder. Så att vi har faktiskt valt att parkera den här delen för nu tills vi ser att det kommer något nytt som ger oss anledning att återbesöka personbilarna. Vi väljer istället att rikta lite fokus på lätta lastbilar för hur ser situationen ut där egentligen Johan? Det kan man väl säga då att lätta lastbilar har ju inte alls kommit lika långt i elektrifieringen. Detta trots att det finns klimatpremier att kvittera ut vid investering av en ny elektrifierad lätt lastbil. Det är också så att teknikutvecklingen inte heller har kommit så långt som det har gjort på personbilsidan vilket man kan tycka är konstigt. För tekniskt så finns det ju lösningar för snabbladdning av fordon men på lätta lastbilssegmentet så har man alltså inte riktigt implementerat detta ens längre. Så där finns det också en hel del att önska och det är klart att det här skapar utmaningar för våra företag som ju då använder den här typen av fordon i väldigt väsentlig grad ska vi säga. Så det här är en ganska stor del av den totala bilparken trots allt. Och då är det lite så här också att vi hade vi har ju pratat med företag och vi har pratat med branschfolk då och då får vi liksom en bild av vad det är som gör att det tar tid när det gäller lätta lastbilar. Men vi har också två frågor de facto till er som åhörare som vi gärna vill ställa och som vi också gärna ser att ni svarar på under webbinariet. För vi är väldigt nyfikna och intresserade av då fråga nummer ett. Vilka utmaningar som ni de facto ser ni som har lätta lastbilar i er verksamhet med att elektrifiera den här delen av bilparken. Och för er då som har kommit igång med elektrifieringen vilka fördelar ser ni att elektrifieringen de facto ändå kan föra med sig. Så de här två frågorna som ni nu ser i presentationen ser vi gärna att ni skjuter in lite tankar. Och kommentarer runt omkring här vart efter webbinariet fortskriver. Men så är det som så också att vi har ju då en gäst med oss idag som heter Mattias Kollman som vi väldigt gärna vill hälsa välkomna in för att i hans vardag så pågår det väldigt mycket dialog och diskussion med branschkunnig och andra i och kring just transportsektorn. Välkommen Mattias. Stort tack för det. Det var härligt att vara med och tack för det här initiativet. Ja. Vi har ju naturligtvis lite frågor och funderingar då till dig men innan så tänker vi berätta lite om vem du är, vad du har för roll i bolaget och framförallt om 2030-sekretariatet också. Vad ni egentligen jobbar med. Tack för det. Vi på 2030 sekretariatet ser oss som politikens löftesleverantörer. Nu senast häromdagen så återbekräftade faktiskt alla åtta riksdagspartier att det svenska transportsektormålet för klimat som är 70% minskad klimatverkan. 2010-2030 att det gäller och ska nås. Och dessutom ställer EU liknande krav på oss som medlemsland. Och då berättar vi för politiken så här ska ni göra för att uppfylla de här kraven på billigast möjliga sätt för oss skattebetalare. Bästa möjliga synergier med andra målvenat som samhälle. Och dessutom som påskyndar och hjälper näringslivet precis som det vi pratade om idag på seminariet. Och det där har hittills varit väldigt framgångsrikt kan man säga. Sverige är ju i absolut världstät när det gäller omställningen. Precis som ni redan var inne på så är vi långt ifrån. Och det är det som vi ständigt flyttar fram positionerna och förbättrar och jobbar med spelreglerna så det blir allt bättre. Vi visar ju lite data här på just elektrifieringsresan genom personbilsidan och lätta lastbilssidan. Det här är ju en datamätt på runt 40 000 fordon. Hur ser det ut i Sverige om man nu tittar mer utifrån det stora perspektivet när det gäller både lätta lastbilar men också personbilar? Man kan ju säga att ni ligger steget före på Nordea därför att ni har hand om de relativt nya bilarna. När det gäller hela fordonsflottan så har omställningen inte alls kommit lika långt. Och det är viktigt att komma ihåg att det är ju hela fordonsflottan som räknas när det gäller att nå klimatmålen till exempel. Därför är det också ett bekymmer att så många bättre begagnade elbilar lämnar landet fortfarande även om det är lite bättre än förut. Men i runda slängar har ni rätt att elektrifieringen av personbilar. Vi börjar kunna luta oss tillbaka snart och säga att det här går vägen. Det kommer en förnyad elbilspremie för de som har svårast att komma in på marknaden. Det är rätt att nu ganska tydligt nischa stöden men på lätta lastbilsidan så har vi inte kommit alls lika långt. Därför är det också rätt av politiken att efter vår inrådan förlänga premien som är för eldrivna lätta lastbilar för att få fart på den här gången. Jag tror att det finns tre huvudsakliga missuppfattningar där som jag är väldigt glad att vi tillsammans kan adressera. Den första är den om risk. Att man tror att det är en större risk att åka eldrivet men den stora risken är att vara kvar i det fossilbränsledrivna som på allt fler ställen helt enkelt inte är välkomna. Vi såg att EU häromdagen med sina nya klimatmål igår betonade att detta ETS2 kompletterande utsläppshandeln som gör de fossila drivmedelna dyrare det återbekräftades att det kommer och då ska man förstås inte ta den risken. Den andra missuppfattningen är behovet att när man säger att en lätt elastbil av det ganska billiga slaget har en räckvidd på 30-35 mil per laddning så tänker folk att det kanske inte räcker men det räcker med marginal när man tittar på den genomsnittliga körsträckan som vi ständigt följer som ligger på någonstans mellan 3 och 5 mil per fordon per dag. Det tredje är själva kostnaden där ni gör ett jätteviktigt jobb att betona total cost of ownership som är något helt annat än det man ibland ser sig bli på när man är inköpspriset. Väldigt intressant att höra. Jag tänker att du har varit inne lite på de utmaningarna som kanske finns kvar i elektrifieringen på lätta lastbilsida. Men vad ser du att du har haft den här klimatpremien som man har kunnat ta del av men samtidigt ser du att det visar på att det verkar gå lite trögt. Vad är det för utmaningar som du ser de här företagen framförallt står för? Jag tror att ni gör klokt i att granska det ganska noga därför att det är segmenterat. Så är inte företag så har man också en begränsad kreditvärdighet och då hjälper det inte. Hur mycket jag än berättar att totalkostnaden är lönsam och att det här sparar man in på ett par år och sen går man plus. När man kommer till banken och ska låna lite mer pengar som elfordonen kostar upp front så vill det till att man har duktiga bankmänniskor som ni som förstår detta men det är inte alls alltid man har den förståelsen på andra sidan så att säga. Så det är ett väldigt hinder och sen tills nyligen så har det varit ett faktiskt hinder att lätta lastbilar dels finns inte för alla behov. på marknaden och dels att en lätt lastbil blir lätt tung när batterierna tillkommer. Tills nyligen så behövde man då körkort bortom de vanliga B-klass för detta. Det är nu fixat men båda de invändningarna som inte gäller längre lever kvar i folkmun och gör det fortfarande svårt att komma till beslut. Mycket intressant. Vad ser du för risker med att inte elektrifiera? Vi pushar ju mycket för det här men vilka risker ser du om man inte påbörjar den här omställningen? Men en stor risk med att vara sist kvar i det gamla är att man blir utstraffad. Vi kommer att se en allt mer skarp bonus-malus på malusdelarna. Allt högre beskattning och det kommer gälla även om de befintliga fordonen bedömmer jag. Så småningom kommer vi att ha vägavgifter. Det har snart sagt alla våra grannländer och det är klart att de kommer att ha en stor risk. kommer att ha klimatstyrande. Vi ser nu att de trängselavgifter som finns i Stockholm och Göteborg kommer att få en tydligare klimatdimension förmodligen. Och vi ser att Tyskland, Frankrike, Nederländerna har redan satt att dieseldrivna fordon är inte välkomna i stadskärnan av luftkvalitetsskäl. Och det landade dåligt i första förslaget för Stockholm men det är ändå oundvikligen så att våra större städer kommer att ha miljözoner där man utesluter det fossildrivna eller det som kan framkalla avgaser. När man tittar lite på dieselpriset. Du var inne på det också. Vi hör ju att diesel är så billig idag. Vi hör att det är billigt att köra de här dieselgrivna och lätta lastbilarna. Hur motiverar man en omställning när vi har de här låga priserna? Kommer de hålla sig där eller vad är din syn på det? Jag tror att man ska vara väldigt försiktig när man baserar långsiktad beslut på kortsiktiga prissignaler. Nu hör vi det lite dåligt. Ursäkta. Jag tror att man ska vara väldigt försiktig med att basera långsiktiga beslut på kortsiktiga frissignaler. Och vi ser nu att för det första är oljepriset volatilt. Jag vet att svenska kronan just nu är lite stark men vi vågar nog inte lita på att det fortsätter på det sättet. Och för det tredje är det som vi redan var lite inne på att ETS2 har nu en gång till bekräftat en kompletterad utsläppshandel som gäller specifikt för de fossila drivmedlen. Och varje gång man har något annat än fossila drivmedel. Det kan vara förnybara drivmedel som HBO 100. Det kan vara laddhybriteknik som gör att man är mindre i beroende av det fossila. Nu framförn allt är det ju i eldgift. Då har man tagit sig en väldigt billig och på många sätt attraktiv försäkring mot stigande skidsrepp och fossilt. Mycket intressant. Och miljözoner. Det har ju varit på tapeten både fram och tillbaka. Vi har nämnt dem här i våra webbinarier att nu kommer de sen kom de inte. Nu är det ju uppe igen. Vad tror du? Blir det de första miljözonerna kommer de nu till Sverige? Och när får vi se dem? Jag tycker att det är spännande att se att även en sån aktör som Stockholms handelskammare betonar värdet av att ha en ganska stor innerstad i deras förslag. Som är i princip utsläpps- eller avgasfri. Alltså i praktiken i huvudsakligen elbilar i viss mån gasdrivna fordon också. Och när det brifs från handelns, näringslivets och affärsverksamhetens håll. Då är ju sannolikheten att det går igenom på bred front mycket större än när det är något av våra mindre riksdagspartier som driver det från sin kant. Och därför är jag rätt övertygad om att den trend vi ser nästan överallt i Europa kommer att sprida sig till Sverige också. Att innerstäderna är för människorna snarare än för avgasbilar. Intressant. Det är rätt mycket fakta nu som vi har pratat om. Men nu tänker vi gå över till det här lite mer visionära. Det tycker en del av oss verkligen om att prata om. Jag tänker att jag ställer frågan till dig nu Mattias när vi har dig med. Hur kommer bilparken att se ut om 5, 10, 15 år om vi nu fokuserar på lätta lastbilar? Jag tycker det är jättebra att vi kan vara visionära men i närtid så att säga. Därför att är man visionär långt fram i framtiden är det enda man vet att man är fel. fel ute och att det har rätt lite att göra med den där affärsplanen som vi ska bestämma i styrelsen om ett par veckor. Visionära om några års sikt bara så är det rätt uppenbart att det kan inte vara fossildrivet längre. Och det huvudsakliga skälet som på sistone gjort mig så övertygad om det är faktiskt inte klimatet utan den sårbarhet det innebär att vara så beroende av importerade drivmedel. Sverige producerar ju inga fossila drivmedel alls. Däremot så ökar produktionen av inhemska förnybara drivmädel väldigt snabbt. Och när det gäller el så har vi ett väldigt stort elöverskott ungefär 30 terawattimmar av de 170 som vi producerar går på export. Det vill säga vi kan med mycket god marginal försörja alla elfordon med el och ändå exportera mer. Så i den oroliga värld vi har så ser vi att även aktörer som NATO säger åt Sverige att det duger inte att vi är så här beroende av importerade fossila bränslen. Och det gäller ju i viss mån dig och mig som privatbilister men för samhället, för vår gemensamma trygghet då är det ju transporterna som måste fram. Och då är det extra viktigt att transportkedjan inte beroende av importerade fossila bränslen och därmed liksom en påskyndad omställning till eldrift. Och där är jag väldigt inspirerad av faktiskt hur våra hårt drabbade ukrainska bröder och systrar väldigt snabbt nu skiftar till eldrift. Därför då är man inte beroende av en tankinfrastruktur som är mycket lättare att slå ut än elnätet. Och dessutom så har man el för upp till många dagars drift av hemmet eller den lilla näringsverksamheten i batteriet som elbilen har. Så denna backupfunktion eller vehicle to grid som det kallas, den är nu verklighet i Nederländerna och i Ukraina. Medan den i Sverige fortfarande tillverk passar under din rubrik om en vision på ungefär fem år framåt. Intressant. Om vi nu ska avrunda den här frågestunden med någonting så undrar vi också naturligtvis. Vad har du för tips då till dagens företagare i Sverige när det kommer till just elektrifieringen av el-lastbilsparken? Jag är sugen på att vända på skutan lite grann därför att vi träffar många som tycker att jag kan väl testa med en lätt el-lastbil. Och då tror jag att man missar tåget. Jag tror det är dags att tänka tvärtom. Om man inte är säker på att det vi beskriver här kommer att hända. Behåll då en dieseldriven lastbil och gör skiftet i övrigt. Därför att total cost of ownership är så övertygande positivt för elfordonen. Det är så självklart att det är de som har tillgång till stadskärnorna i framtiden. De som kommer att ha det bättre andransvärdet framgent. Men vill man riskminimera, ha då kvar något fossilt. Eller något dieseldrivet som inte behöver vara fossitl. Det kan gå på hård och hundra. Men detta att skaffa något enstaka elfordon för att testa badvattnet den tiden är över nu. Stort tack Mattias. Det har varit otroligt trevligt att ha dig med. Fantastiska svar på frågor som faktiskt ställs väldigt ofta där ute i olika sammanhang. Vi åkar och bugar för att du kunde ta den här tiden att vara med oss i den här webbinarsändningen. Stort tack för att jag fick vara med. Stort tack för det arbetet ni gör Nordea. För den som följer det här live så i publikchatten la jag också min e-post. Vi tycker att det ni gör är så viktigt för ni där ute som är eller vill eller kommer att vara en del av omställningen. Så hör av er om det är relevant. Tack snälla. Tack. Bra. Ja vi går vidare då till hur vi resonerar runt det här med att vända utmaningar till möjligheter. Och vi ska titta lite grann på det som har att göra med ordet laddstrategi. Vi kan starta med den. Nu ska vi se om vi får upp den här på presentationen. Ja men precis. Det här är ett vanligt begrepp som ofta frågeställningarna kretsar runt omkring. Vilken typ av laddstrategi ska vi ha på företaget när det kommer till lätta lastbilar? Vi anser att det inte är lönsamt att ha personer som är anställda för att drifta de här bilarna och utföra arbeten på laddstationer på dagtid exempelvis. Utan vi måste hitta en annan väg fram. Och då är det väl lite grann som så när vi tittar på det här att laddstrategin egentligen behöver man inte göra den så komplicerad kan vi tycka. Utan den här bilen, den här lätta lastbilen bör ju laddas nattetid för att vara fullladdad på morgonen så att den kan användas i den tjänst som man egentligen använder bilen för. Och en viktigare tror vi att det kommer att bli framåt. Nu nämner Mattias lite grann den här viker till grid och det här är ju till faktum också då powerbanks kan man väl säga de här bilarna. Vi ser ju att det kommer en teknik nu även på lätta lastbilen som gör att man kan tömma batterierna på ström för att ladda verktyg eller vad det nu är för någonting som har med sig ut i ett fält. Sen är det ju så också att de här bilarna i snitt i alla fall, nu tittar vi på data på snittet, brukas ganska lite i antal mil per dag. 3-5 mil hörde vi Mattias nämna här och det är det snittet som vi de facto kan se. Och då med den tekniken som ändå finns, det finns 30 mil batterier och det finns 40-45 mil batterier så borde ju naturligtvis den tekniken som idag är tillgänglig ändå kunna räcka till. Så att laddstrategi, ja utifrån vårt perspektiv gör det inte så krångligt utan säkerställa att den som brukar bilen har möjlighet att ladda den natt i tid. Då kommer du få ut max av vad den här bilen de facto klarar av. När vi tittar på de finansiella tipserna då kring det här, ja då tog vi upp här i våras exempelvis att man kan ju faktiskt jobba med lite flexibla leasingtider när man finansierar en sån här bil. Man behöver inte lägga dem på traditionella 60 månader. Man kan lägga dem på 36 månader exempelvis med möjligheten då att byta bil efter 36 månader om där finns bättre teknik än den man har idag. Men vill man inte det för man tycker att tekniken man har investerat i är god nog, ja i så fall så rullar man vidare och kan ju då med det förlänga det här leasingkontraktet som ett exempel. Sen bör man ju naturligtvis tänka till på huruvida man vill ha egen risk i de här bilarna och då pratar vi om andrahandsvärdet. Det finns ju också finansiella tjänster inom Nordea som medgör att du kan ta egen risk, det vill säga den finansiella leasingen med den eller att du undviker att ta egen risk i den operationella leasingen. Så även här finns det ju verktyg för att finansiera de här fordonen som gör att du kan göra dina val. Och till de bilar då som inte är möjliga att elektrifiera fullt ut, vad finns det för alternativ? Ja, vi har ju också plug-inhybrider. Det får vi inte glömma bort. Den tekniken kan ju faktiskt vara väl så god när det kommer till de bilarna som kanske går längre sträckor då än de här tre till fem milen där man anser att just den här elbilen faktiskt inte räcker till. Och sen har vi också då möjlighet att ändå köra HVO100 100 i de flesta dieseldrivna fordon i dagsläget. Så att det är ju alternativ som i slutändan då också leder till ett resultat som jag tycker någonstans är ganska viktigt. Och det handlar ju då om att inte minst förbättra sin hållbarhetsredovisning. För det är ett arbete vi inte kan undgå utan det här arbetet kommer vi att behöva fortgå och förbättra. Och med det då så kan man ju naturligtvis använda bilparken som är en ganska enkel väg fram. Att öka sin konkurrenskraft, ja det är väl inte tusenack om det. Vi ser i fler upphandlingar idag att det ställs ganska tydliga krav att man har en elektrifiering av sin lätta lastbilspark. Och det är klart för att kunna vara med där så behöver man ju faktiskt påbörja det här arbetet om man inte redan har gjort det. Att vara en modern arbetsgivare det vill vi nog alla vara. Det är ett ord som man kan kasta runt med lite grann men hur nu än är det finns ingen egentligen som jag har träffat som inte vill jobba hos en modern arbetsgivare. Så utifrån ett rekryteringsperspektiv så är det bra. Samt också då utifrån hur man vill verka synas på den marknad man så att säga verkar inom så är naturligtvis det här också bra att jobba för. Och sen inte minst då att vara redo för framtiden. När exempelvis miljözoner införs så är det bra att man har ett antal elektbilar som faktiskt kan verka i dessa zoner om det nu är de då som kravställs för att vara där. Så med det sagt så tänker jag lite sammanfattning. Ja det är dags för det. Vi ska försöka oss på att sammanfatta det här med lite tips. Vi tar och börjar med personbilarna som vi var inne på. Ett självspelande piano mer eller mindre i vår mening. Men det vi vill skicka med är att vara noga med teknikvalet på elbilar när ni ska investera i en ny elbil idag. De flesta elbilarna som vi kör i dagsläget bygger på en 400 voltsteknik. Nu kommer 800 voltsteknik runt hörnet som möjliggör lite snabbare laddning, lite längre räckvidd. Men den här 400 voltstekniken den är ju fullt god nog för många av oss. Och den tekniken börjar prisreduceras något. Så funkar den så kan det vara ett bra håll. Det är lite att jämföra. Går det bra med föregående års smartphone modell eller ska vi ha den senaste? Den senaste kanske kostar lite mer då. Plug-in-hybriderna som vi var inne på står eventuellt inför en förändring. Det är beslutat just nu med det förs diskussioner på dem. Vi får se hur det här landar ut. Men givet om det gör det så får vi räkna med betydligt högre fordonsskatter på de här bilarna. Som Johan var inne på, vi ska inte vänta med, och även Mattias för den delen, vänta inte med att elektrifiera lätta lastbilar. Och börja med att analysera vilka bilar skulle vi kunna ställa om. Hur mycket körs de här bilarna egentligen per dag? Finns möjlighet att ladda på kontoret eller hemma? Ja men börja där. Vi vet ju att det kan kännas övermäktigt och svårt det här med omställning. Men ta hjälp av oss. Vi har kompetensen kring det här. Och så ska vi inte glömma bort att uppenbarligen har vi gjort ett bra jobb på personbisidan. Så det är ju inget nytt vi ska ge oss in på egentligen. Miljözoner har kommit upp igen. Vi får se om de blir av den här gången. Men om vi blickar ut i Europa så är det ju ganska tydligt. Det kommer vi få förr eller senare. Och det blir ett skäl till att inte vänta med att elektrifiera bilparken. Riktningen är tydlig. Omställningen den kommer ju att fortgå. Och precis som Mattias var inne på här. Det kommer allt större krav på både företagen och vad vi får röra oss med de här fordonen. Så att det är dags att ställa om och incitamenten finns ju här och nu. Så det finns ju faktiskt inget skäl att vänta. Och sist men inte minst. Vi på Nordea. Vi hjälper dig på färden. Och hjälper dig ta nästa steg. Så tveka inte på att höra av dig till oss. Och så hjälper vi er i er omställningsresa. Så med det så skulle jag vilja rikta ett stort tack. Eller vi vill rikta ett stort tack till Mattias som har varit med oss här idag. Och hjälpt oss att reda i de här frågorna. Vi vill såklart rikta ett stort tack till alla er som har varit med och lyssnat idag också. Vi ser att tiden börjar närma sig sitt slut. Så att vi kommer nog tyvärr inte hinna ta några frågor idag. Men vi kommer att återkomma med svar på alla frågor efter den här sändningen. Så vi får önska alla en riktigt fin dag och återseende. Tack så mycket.