Välkomna till dagens webbinarium! Idag ska vi försöka summera det väsentliga av det sista COP30-mötet, det vill säga världens största klimatkonferens som avslutades här i söndags. Sen kommer vi också titta lite grann på ett nytt direktiv som kommer påverka fastigheter. Det här är fortfarande under uppbyggnad men vi kommer berätta lite grann om vad vi jobbar med just nu och hur man kan förbereda sig som företag. Jag heter Niklas Rydberg, jag jobbar som hållbarhetsansvarig på den svenska företagssidan här på Nordea. Innan vi tittar lite grann på agendan så tänkte jag ändå bara passa på att säga det att väldigt många företag som jag träffar här under hösten man fortsätter att belysa att hållbarhet är viktigt för att stärka konkurrenskraften. Och det handlar mycket om lagstiftning, vi kommer prata om energipestandardirektivet lite senare. Men det handlar också om att säkerställa att man är en god leverantör för sina kunder idag men även om tre år och att man kan rekrytera medarbetare. Fler och fler företag vittnar om att kollegor som söker till sina företag har en väldigt stark värderingsstyrda vilket innebär att de frågar om hållbarhet så att det innebär att bolagen måste jobba med hållbarhetsfrågan för att kunna rekrytera rätt kompetens för att driva och utveckla bolaget. I agendan som vi har idag så kommer vi kika först på COP30. Här kommer Nordeas hållbarhetschef Anja Hannertz att ge oss en summering. Därefter så kommer vi titta på energipestandardirektivet och där kommer vår eminenta ESG-analytiker på fastighetssidan Ebba Rammel att ge en summering vad vi känner till idag. Och sen har vi också bjudit in Simon Jaffa Nylén från FastighetsAB Regio som ska berätta lite grann om hur gör man det här i praktiken och hur förbereder sig dem så att ni som lyssnar in också ska få en möjlighet att kunna vara förberedda när det här kommer på plats. Och med de orden så tänkte jag välkomna Anja upp här på scenen. Varmt välkommen! Tack så mycket Niklas, kul att vara här. Och om man inte har sprungit på dig förut, vem är du och vad gör du på Nordea? Jag är hållbarhetschef för Nordea på koncernnivå och driver ett team med experter som jobbar i alla nordiska länder med att driva vår strategi och vår bolagsstyrning kring hållbarhet och att stötta våra affärsområden med utvecklingen av deras hållbara affär. Toppen! Och vi har bjudit in dig för att summera lite grann kring COP30 men jag tänkte bara, kan vi först göra kort som en gång, vad är COP30 och varför är det viktigt? Exakt. För tio år sedan, eller det har ju funnits globala klimattoppmöten i många år men för tio år sedan så enades man om det vi känner som Parisavtalet, en gemensam färdplan för att begränsa klimatförändringar, begränsa temperaturökningarna. Och ökningarna till det här målet om en och en halv grad. Och sedan har man haft årliga möten för att följa upp på hur man tar steg mot att nå det här avtalet och framför allt att driva utforskningarna av fossila bränslen. Och det är ju superviktigt så att vi kan begränsa uppvärmningen. Och när vi tittar lite grann på COP30 och Belém i Brasilien så jag fick uppfattningar att det var ett ljus inledning. Det här är ju en implementerings-COP kan man säga. Det handlar mycket om vad ska vi ha för nya handlingsplaner, hur kan vi ta oss vidare. Och jag upplevde också att man sa att vi är på rätt god väg i de här förhandlingarna. Men sen så känns det som att det vänder lite grann. Kan du ge en liten bild kring det? Ja, precis. Som du säger så har man ju haft väldigt stora förväntningar på klimattoppmötet i Belém i år. Att man skulle verkligen komma till handling nu kring den här färdplanen för utfasning av fossila bränslen. Tyvärr så är väl det så att det geopolitiska läget har haft en dämpande effekt på det här. Och det vi har sett istället har varit stort fokus på egenintressen, självförsörjanden och nationell säkerhet snarare än gemensam handling. Mm. Och sen så du nämnde det där med geopolitiska läget. Men vi har ju också en nyhet i medier med att USA har ju gått ur Parisavtalet. Och vad jag förstod så var de inte heller representerade där under COP-poblär. Men vad får det för påverkan tror du? Eller de hade inte ens några representanter där bara? Utan det var, vad lämna helt. Det är förstås väldigt tråkigt att en av världens största nationer och ekonomier och en av de största bidragarna till de globala utsläppen inte deltar vid klimattoppmötet och att de då har gått ur Parisavtalet. Det belyser ju ytterligare det här fokuset på nationella egenintressen. Däremot så hade vi ju Kina med på mötet som är en stor nation. Men deras agenda avspeglade samma fokus där de pratar mycket om export av grön teknologi till exempel vilket ligger i deras egen intresse. Snarare än att då ta ett globalt ledarskap och visa vägen i det här arbetet vilket ju förstås hade varit önskande. Jag tycker ändå att det var positivt att Kina var representerat där och det har ju kommit en hel del rapporter om att de satsar otroligt mycket på förnyelsebar el och det innebär att deras utsläpp faktiskt har planat ut eller kanske till och med fallit. Så det känns ju som att de är verkligen också på bollen. Så det var väldigt kul att de var där då tänker jag. Vad kom man till slut överens om då? Vad var de viktigaste delarna som du om vi summerar själva förhandlingarna? Vad var de viktigaste? Till att börja med så har man ju bekräftat det som man tidigare har avtalat. Nu har jag nämnt den här färdplanen för utfasning av fossila bränslen. Den kommer jag inte i mål med. Men däremot då ett åtagande om att tredubbla finansiering av klimatanpassningar till 2035. Det är ju en stark indikation på att man vill jobba med att begränsa effekterna av klimatförändringarna även om man nu flyttar tidplanen då från tidigare 2030 till 2035. Sen pratar man ju det nya avtalet om att 1,5-gradersmålet inte kommer nås sannolikt utan en så kallad overshooter. Det vill säga att man kommer att komma över 1,5 grader. Och nu är fokus på att begränsa den tiden och att vidta åtgärder för att motverka permanent påverkan på klimat eller på naturen och omgivningen helt enkelt. Och sen den tredje delen är att man också har nu i avtalet fokus på en rättvis omställning från fossila bränslen vilket naturligtvis är viktigt för att tillgången på energi är ju något som påverkar privatpersoner, företag, alla globalt. Så att den aspekten kommer med i avtalet är positiv. Och du var inne på det också. En av de stora punkterna från COP som jag också läser in i att det var mycket fokus på klimatanpassning. Det vill säga det man tror att det börjar bli varmt, det kommer bli mer extrema väderhändelser och det kommer ju kunna få påverkan på värden. Det vill säga fastigheter eller transportrutter eller någonting som du börjar jobbet med att hitta verkligen kapital och en färdplan för att hitta den också då, anpassningen där. Ja, om vi går mot 2,5 grad snarare än 1,5 då kommer ju fokus på anpassningen att vara helt avgörande framåt. Men det handlar ju också om att inte ge upp när det gäller att motverka klimatförändringen. Alltså fortsätta med att minska utsläppen samtidigt som vi också bygger upp kapacitet när det gäller klimatanpassning. Och många var ju besvikna över utfallet, det har vi läst. Men jag kan också tycka att jag har läst en del ljuspunkter. Bland annat Mattias Frumeri som är Sveriges chefsförhandlare för COP30 uttryckte ju ändå en viss positivism också för kanske svenskt och ett nordiskt perspektiv. Har du lust att ge någon vinkel kring det? Ja men jag håller med om det. Det är klart att det är negativt och tråkigt att engagemanget i Parisavtalet är lägre. endast 122 av 200 länder hade skickat in en uppdaterad klimatplan inför COP30. Men om vi tittar på EU så är det ju väldigt tydligt att det finns en stark konsensus här, en stark drivkraft och övertygelse om att det här är rätt väg att gå. Och det är ju väldigt bra för oss i Norden och i de europeiska länderna. Och i flera av de frågorna som diskuterades på KOPP 30 nu till exempel kring avskogning och klimattullar och andra. handelsmekanismer så ligger ju EU redan väldigt långt fram och är ju lite av en ledartröja i det arbetet. Och vi har ju också minskat utsläppen på EU-nivå. Så det är ju positiva tecken som vi ser i vårt närområde. Upplever du att EU på något sätt kommer att ändra riktning eller kommer man spinna vidare på att man faktiskt är i ledartröjan? Så i förhandlingen nu har det varit två tydliga läger. Ett läger som är för utfasningen och ett läger som då är mer för att ha kvar fossila bränslen. Och där är det ingen snack om att EU står enade. Och att vi ser att omställning bort från fossila bränslen är ett sätt att öka vår konkurrenskraft. Det är inte konkurrenshemma. Och som en avslutande fråga så vi i Sverige, många som lyssnar in är ju svenska företagare eller att man investerar i svenska företag. Kan du ge en bild av svenska företag? Hur påverkas man av COP? EUs färdplan framöver? Har du ställer några ord kring det? Ja, jag skulle säga att det ser ganska ljust ut faktiskt för svenska företag här. På EU-nivå så pågår väldigt mycket olika initiativ med att stärka möjligheten att finansiera klimatomställning, att göra mer kreditvärdiga affärsmodeller som är bra för hållbarhet. Och för oss här i Sverige och i Norden där tillgången på förnybar energi är väldigt god så har vi redan ett väldigt bra läge att fortsätta utvecklas. Så det finns både naturligt positiva förutsättningar för en avställning men också att det finns redan stöd. Det kommer finnas mer stöd från EU-nivå om man är ett företag som vill ställa om. Och på det sättet så minskar man ju riskerna, ökar konkurrenskraften och kommer att på lång sikt vara vinnare. Så tack och bara som en komplettering till det så håller jag helt med dig i det här med att vi har energin och det är också därför vi kan se att många bolag väljer att investera i Sverige. Och flera bolag som jag träffar, de kopplar ju hållbarhet väldigt tätt i affärsmodellen och kan hitta helt plötsligt en ny exportmarknad. Vilket man kanske inte hade innan. Det man inte skulle lämna bort, nu pratar vi mycket klimat men Sverige kommer också väldigt väl ut. Både när man gör den sociala bedömningen av länderna men också för en bolagsstyrning. Vi har en politisk säkerhet. Det finns väldigt mycket positivt för svenska företag i den här omställningen. Stort tack för att du kom hit och ville dela lite kring vad du och Nordea ser från COP30. Så stort tack för det så hoppar vi vidare till nästa punkt. Och det här är ju en punkt vad gäller energistandardirektiv, det gäller fastigheter. Och fastigheter är vi ju alla som lyssnar in på på en och sätt beroende av. Vi kan ha ett fastighetsbolag, vi kan ha en rörelsefastighet, vi kanske bor i en egen villa eller bostadsrättsförening. Eller som investerare att man faktiskt investerar på börsen i fastighetsbolag. Och det här kommer påverka fastigheter av olika storlekar. Så jag tänkte att jag välkomnar upp Ebba Ramel som är vår ESG-analytiker för fastighet och bygg. Kan du berätta lite grann om vem du är och vad gör man som en ESG-analytiker för de här sektorerna? Ja men gärna, tack ställa för inbjudan. Och precis som du säger, jag jobbar som hållbarhetsanalytiker för fastighets- och byggsektorerna specifikt. Jag täcker egentligen hela Norden, men idag kommer vara lite mer Sverige -fokuserad i det jag kommer prata om. Men jag försöker hålla koll på den regleringsutveckling som sker i Europa och i Sverige när det kommer till de här sektorerna. Och framförallt då hållbarhetsfrågor. Och ha nära dialog med våra kunder och se hur de tänker agera kring nya regleringar och vilka risker som de står inför. Och sen en tät kontakt såklart inåt också. Så jag pratar mycket med både dig och Anja och andra interna intressenter och se till att vi har en samlad bit på vad vi behöver göra. Stort tack. Tänkte jag lämna över till dig. Så får du gå igenom det nya direktivet? Det nya direktivet. Tack snälla Niklas. Precis. Så att vi ska prata lite grann om energiprestandadirektivet. Många känner nog igen det som EPBD. Så Energy Performance of Buildings Directive. Ska vi se om jag får upp mina bilder här också. Precis. Så att det här direktivet har tagits fram egentligen för att öka renoveringstakten i EU. Speciellt för byggnader med högst energianvändning. Så att tidigare eller vi pratade fortfarande väldigt mycket om koldygsutsläpp även från fastighetssektorn. Och ett sätt att minska koldygsutsläpp är att minska energianvändning. I Sverige använder vi ju mycket grön energi. Och här kan det kanske inte ge lika stor effekt som ute i Europa. Men man ser ändå ett värde av att minska energianvändningen från fastighetssektorn. För att helt enkelt ge utrymme att andra sektorer som behöver ställa om. Ska kunna använda den energi som då lösgörs av den här renoveringsvågen som man hoppas komma. Men det finns också inbyggt i det här direktivet krav också för att hela EUs byggnadsbestånd ska vara noll utsläppsbyggnad i 2050. Så här tar man också syfte även på nybyggnationsfasen och vilken materialanvändning man använder. Och det här direktivet ska införlivas i nationell reglering senast i maj 2026. Vi vet idag att vi kommer inte veta allting i maj 2026. Utan då ska Sverige vara beredd att helt enkelt införliva direktivet. Så kan man väl säga. Men några av detaljerna kommer fortfarande vara utestående. Och några av dem kommer vi diskutera även idag. Så vi hoppar vidare tänker jag och går igenom. Vad är det egentligen som det här direktivet betyder? Och det jag också vill bara komma tillbaka till snabbt är att det här direktivet har inte siktet på fastighetsbolag specifikt utan det tar ju siktet på byggnader. Så att oavsett vilken typ av byggnadsägare du är så kan du bli träffad av det här direktivet. Så att det kan även vara rörelsefastigheter till exempel som är viktigt att benämna också då. Men även bostäder. Så går vi igenom här punkt för punkt om sakerna som jag tänkte ta upp idag. Så är det ju energianvändningen från bostäder som ska minska med 16% till 2030 och 20-22% till 2035 som förslaget ser ut just nu. Och sen för kommersiella byggnader så ska energianvändningen minska med 16% till 2033. Eller snarare de 16% sämsta byggnaderna ska renoveras till 2033 och de 26% sämsta till 2035 om vi kollar på energiprestanda. Och vi vet även att det kommer komma en uppdatering av energiklassskalan i Sverige. Om vi tittar lite snabbt då på hur man har gjort för bostäder så har man då valt att titta egentligen på ett snitt kan man säga av. Om min grann är renoverad så är det inte säkert att jag behöver renovera utan det är ett snitt som vi vill minska energianvändningen av. Och man har tagit sikte på de sämsta energiprestanda byggnaderna. Så det är de man främst vill renovera. Så 55% av energirenoveringen behöver komma från dem. I svenska förslaget som man nu har tagit fram som absolut inte är klart på något sätt. Men det förslag som Boverket har tagit fram nu. Det är egentligen att man har tagit fram siffror helt enkelt på både småhus och hela byggnadsbeståndet när det kommer till bostäder på vad man behöver vara då 2030 och 2033. Vi vet inte än exakt hur man ska införliva de här. Eller snarare vilka straff det blir om man inte helt enkelt klarar av att renovera i den här takten. Det återstår att se. Men vi har också då alltså krav på kommersiella byggnader. Där har vi inte samma sätt som bostäder som då är ett snitt av renovering utan vi har istället att man tittar på olika kommersiella byggkategorier som kontor i det här fallet som vi visar här. Och så har man helt enkelt dragit en gräns. Var är de 16% sämsta och alla de behöver komma över det strecket till 2030 i det här fallet då. Så här är det alla byggnader som hamnar under det strecket som behöver renoveras egentligen. en sanning med modifikation men det är ändå så man uttrycker sig. Och som sagt det här är inte klart än. Men det är några olika byggkategorier då som vi har som man redan har tagit fram förslag på som nu är inskickade till Europeiska kommissionen och som sedan då ska få feedback och sedan så ska det traglas igenom igen. Och sist och slutligen då det vi vill ta upp är energiklassskalan som också ska uppdateras. Och här har vi då idag en ganska öppen skala. Men det måste då bli en slutenskala enligt det här direktivet. Vi vet att nybyggnation måste motsvaras av energiklass A. Så det betyder egentligen att idag har vi energiklass C för nybyggnation. Det kommer behöva bli A istället. Så att man vet att för nya byggnader så får man automatiskt en energiklass A när det här är genomfört. Och det innebär ju också att A ska motsvara då nollutsläppsbyggnader som vi också vill vara vid 2050. Och G ska motsvara byggnader med sämst presanda. Så det är ganska likt som det är idag. Men vi kommer snarare se kilowattimer på kvadratmeter än idag att det är relativt till nybyggnadskravet. Men för att få lite praktisk tillämpning av det här och försöka förstå lite vilka utmaningar som fastighetsbolag och om man äger en byggnad har så har vi förbjudit in Simon Jaffal-Nylén som jag välkomnar upp härifrån. Regio, du är ju hållbarhets på Regio. Välkommen. Kan du berätta lite om dig själv och vad du gör på Regio? Absolut. Så jag är hållbarhetschef på Fastighets AB Regio. Fastighets AB Regio är ett kommersiellt fastighetsbolag. Vi äger långsiktigt fastigheter i regionstäder. Så Gävle, Jönköping, Eskilstuna, Västerås, Kalmar. Och vi har mycket kontor, handel och samhällsservice kan man säga. Och du jobbar ju redan lite grann med de här frågorna. Det här är inte någonting nytt för er på Regio känns det som utan vi har redan börjat med energieffektivisering. Men hur ser ni på de här kraven som kommer kring energieffektivisering? Är de en utmaning, en möjlighet eller vad har du att säga om dem egentligen? Ja, för oss på Regio är det inte så mycket kanske en utmaning för vi har jobbat med energi i Regio grundades 2015. Och sedan dess har vi gjort energiprojekt i fastigheten med hög energianvändning. För det har varit lönsamt. Helt enkelt för kostnadsbesparingar i driftnettot. Så det har varit helt en affär driven av kostnadssidan. Sen några år tillbaka när vi har antagit klimatmål till 2030 och det vi har KOP och Energi är en stor utsläppare för befintliga fastigheter. Då har tempot kanske ökat och vår tydlighet och systematik i vilka fastigheter vi gör projekt. Men det är alltid drivet av kostnadssidan på driftnettot och kommer fortsätta så. Så det är snarare en möjlighet för oss att både sänka kostnader, öka driftöverskottet och skapa mer attraktiva fastigheter. Där våra hyresgäster vill sitta. Bra, så ni är redan igång låter det som då i god takt. Och när skulle du säga att ni själva insåg det här och började arbeta lite mer aktivt med energieffektivisering? Vad var drivplatten då? Du är inne lite på att det kanske är mer lönsamt. Men när kom ni på det här och hur? Som sagt, när vi startade Regu 2015 så var det en del. Jag tror alltid faktiskt i fastigheter har man jobbat med resultaträkningen och kostnadssidan och försöka hitta besparingar. Och Energi som sagt är en stor post som vi har alltid jobbat med. Men efter vi började med klimatmålen och gjorde mer en djupare analys på vårt bestånd. Vi har just nu 77 fastigheter och 2022 hade vi ungefär 120. Då gjorde vi en analys på hela beståndet utifrån koldioxid egentligen. För att se vilka fastigheter som drev mest utsläpp. Och då identifierade vi 15 fastigheter som drev mest utsläpp. Och det är också där vi ser högsta energianvändning. Så där började vi egentligen ett systematiskt arbete med att pinpointa de här 15 fastigheterna och kunde utveckla energiprojekt. Så vi har egentligen gått från en ganska bred ansats till att fokusera på de fastigheter som driver mest utsläpp. Och det låter ju rimligt och det låter ju som att även EU går eran väg helt enkelt att fokusera på de fastigheter som presterar sämst. Men i tillägg till det, vilka vinst och fördelar har ni fått från det här arbetet? För det första ser vi ju på lönsamheten på alla energiprojekt. Jag menar, nu ser vi både fjärrvömmepriser och elpriser som sticker. Det gör att våra energiprojekt blir ännu mer lönsamma. De är ju kalkylerade på ett energipris då. Och sen ser vi nu att till exempel fjärrvämmepriset ökar med 9,2 procent nu mellan 2024 och 2025. Förra året var det nästan upp mot 15 procent. Så vi ser ju att våra energiprojekt blir ännu mer lönsamma. En stor del också med energieffektivisering som jag ser nu i dagens volatila samhälle på många plan, politiskt, ekonomiskt. Det är ju att vi minskar exponering mot en volatil energimarknad. Vi kommer inte ha samma stabila energipris både på el och på fjärrvömmepris. Så genom att jobba då med energieffektivisering så minskar vi vår exponering mot en volatil energimarknad. Ja men jättebra. Så det finns mycket värden att hämta låter som oavsett det här direktivet. Hur har ni organiserat ert arbete då? Finns det någon energiansvarig eller är det du som driver det eller är det en del av löpande fastighetsunderhållet? Nej, vi har en bra organisation. Vi har in-house. Jag jobbar mycket med koldioxid och strategi på toppen. Sen har vi en teknik- och energiansvarig och energikontroller in-house som gör mycket strategi, analys, rapportering, håller koll på omvärlden. Sen i fastigheterna då ute i landet så har vi ju driftsorganisationer med tekniska förvaltare, fastighetsskötare, de som sköter den dagliga driften. Så det är från egentligen strategi in-house ner till daglig drift. Och mellan där har vi en väldigt bra ansvarsfördelning. Vi har ett energiledningssystem som beskriver vad vi ska mäta, hur vi ska rapportera, hur man ska optimera och så har vi uppföljningsmöten. Så vi tycker vi har en väldigt bra organisation för energi. Och det har ju utvecklats organiskt. Och i vårt fall så har vi tillgång till den här kompetensen. Det svåra nu som jag tror för Sveriges fastighetsägare det är om du är en BRF, om du äger en fastighet, om du inte är en professionell fastighetsägare så att säga. Då kan det vara svårt kanske att göra det här arbetet. För det är tekniska system, det är klurigt kilowattimmar, fram och tillbaka ventilation och så. Så det tror jag kommer vara en utmaning nationellt. Ja men jättebra, du är ju redan inne lite grann på utmaningarna så att där är vi ju lite nyfikna på att höra vilka åtgärder som du upplever har gett mest effekt och finns det någonting som inte gick som planerat? För att det låter ju som att det har gått mycket på räls för er men jag kan tänka mig att det också ibland inte går som man vill. Hur? Nej men det är utmaningar, det är inte bara guld och gröna skogar. Det man kan säga att vissa projekt, vi har som en energihierarki på hur man gör energieffektivisering. Så det börjar med optimering, effektivisera, installera och reducera, producera. Så det börjar egentligen i fastigheten att du jobbar med det du har. Det är ofta det billigaste, det är det utan att öppna plånboken så att säga. Du skruvar på flöden, framledningstemperaturer, lite olika grejer. Det du har till exempel. Sen jobbar man med effektivisering, isolering, nya fönster och så vidare. Installera handlar om att byta aggregat, installation och så. Sen producera då, det är de här solcellerna, värmepumparna, kanske ett batteri till. Där ibland har vi stött på patrull. Till exempel, vi har ju befintliga fastigheter. Det kan vara tak som inte har rätt bärighet. Vi kan ha cellplast som isolering som är brandfarligt. Så även fast vi har velat trycka ut många solceller så har vi upptäckt sedan i projekteringen att här har det inte funkat med solceller. Sen projekt som vi ser, som är intressant, det kommer inte upp så mycket i media eller i rapportering. Det är ventilationsprojekt. Ofta är det de som ger mest effekt. Där har det både skett en teknisk utveckling. Förut hade man en typ av ventilation som heter remdrift tror jag det heter. Jag är lite expert. Men där har det skett utvecklingar som till exempel LED och glödlampor. Det är ju en teknisk utveckling. Det har skett både teknisk utveckling och sen också att man kan justera driftstider. Men tänk på så mycket ventilation. Det krävs så mycket el för att flytta de här luftmasserna. Så bara justera tiderna för när man sätter på ventilation och stänger av. Det kan ge stor effekt. Och det är just den här optimerad delen. Så utan att vi kanske har investerat så mycket utav mest gott och vridit på olika muttrar och grejer. Då kan vi få en lägre energiövendelse. Men det är ofta de stora projekten kan man säga. Där vi har stött på patrull. Jag förstår. Och nu är det. Du är ju väldigt kunnig inom det här området. Och många av de som ringer in här idag kanske är mindre företag eller kanske bara äger en fastighet. Vad har du för tips till dem? Hur börjar man och kommer igång om man inte är lika kunnig som du? Vad ska man göra? Jag skulle säga att det handlar om att börja med kunskap. Vad har fastigheter för energideklaration? Alla fastigheter om du inte visar industrifastigheter eller säkerhetsråd. Då måste du ha energideklaration. Leta upp den. Om det är en bostad. Den är ofta i trapphuset. Leta upp den. Och om du kollar i hela energideklarationen brukar finnas åtgärder längst bak. Det kan ge en indikation om du inte vill anlita en dyr konsult så att säga. Sen ifrån det så handlar det också kanske att förstå vilka delar av energin för din fastighet driver kostnader. Är det fjärrvärme eller el eller kyla? För oss är det fjärrvärme. Det tror jag för majoriteten av fastighetsäger i Sverige. Ungefär 56 procent såg jag nu igår av vår energianvändningssofar i år är fjärrvärme. Det kan vara bra att veta så att man vet att det är värmen vi ska jobba med. Effektivisera. Se till så att det är isolerat och bra. Sen tror jag också om du är en stor organisation. Bygger kunskap i organisationen. Skapar den här styrningen så folk vet hur man ska göra. Sen tror jag energi som fastighetsägare har man jobbat med det länge. Som jag sagt är en del av resultaträkningen. Driftkostnaderna. Så jag tror det är bara att öka fokus på det och förstå om fastigheten är de här F eller G. Just där man ska börja. Tusen tack Simon. Och vi släpper in Niklas här igen för några avslutande ord. Stort tack. Superintressant. Det är som ni säger att det här påverkar fastigheter i olika storlekar. Både från de större fastighetsbolagen men även de mindre. Vad tycker du summerar så bra på slutet? Här ser man en tydlig koppling mellan hållbarhet och lönsamhet. Oavsett om man är privatperson, bostadsrättsförening eller företag. Så har man kontroll på vad fastigheten har för energikostnader eller elkostnader så kan man se vad vi kan göra för typ av investering för att minska den. Då får vi lägre kostnader. Och samtidigt så framtidssäkra. Det blir så klart huset också. Stort tack för det. Jag tar bara några korta ord. Tack snälla. Tack så mycket. Jag vill rikta ett stort tack till er för att ni lyssnade in idag. Hoppas att det gav en del nya insikter. Både vad utkomsten från klimatmanfansen var men även kring det här nya energiprestandadirektivet. Vi på Nordea kommer fortsätta att följa utvecklingen och direktivet och vi kommunicerar via våra digitala kanaler när vi vet någonting nytt så följ oss gärna där. Vi finns ju här för att ni som företag ska kunna göra en bra omställning så att tveka inte att höra av er om det är någonting som ni funderar på. Så stort tack för idag och ha en fortsatt bra dag.